Privatekonomi

Ska jag fortsätta amortera?

Amorteringskrav infördes för att bromsa hushållens skuldsättning 2016. Detta innebar olika nivåer av krav på amortering beroende på din belåningsgrad. Vid 70% eller högre belåningsgrad av bostadens värde är amorteringskravet minst 2% per år, mellan 50-70% belåningsgrad är kravet istället 1% och under 50% belåningsgrad finns idag inget krav på amortering.

Vad som nu hänt i samband med Coronaviruset är att finansinspektionen beslutat att det är bättre att hushållen får möjligheten att stärka sin ekonomiska buffert istället för att amortera på sitt bolån under en begränsad tid. Denna period är satt till den 14e april 2020 till och med augusti 2021.

Det finns många artiklar kring detta ämne just nu huruvida du ska fortsätta amortera eller inte. Jag skulle därför vilja dela med mig av min syn på vem jag anser ska pausa kontra fortsätta amortera under denna period.

Gruppen som ska fortsätta amortera:

Om din ekonomiska situation känns stabil, du har ett jobb som garanterat kommer överleva krisen (t.ex. om du jobbar inom sjukvård) och du har ett buffertsparande som täcker alla dina månadsutgifter under minst 6 månaders tid. Har du allt detta och inte vill ta någon onödig risk skulle jag säga att du skall fortsätta amortera. Om du däremot vill ta lite risk och tror att du skulle kunna få mer avkastning på pengarna än vad du betalar i ränta till banken ska även du pausa amorteringen redan idag.

Gruppen som ska ansöka om amorteringsfrihet idag: Alla andra.

Vi vet idag inte hur djup samhällskrisen blir och många har redan förlorat sina jobb. Har du inte ett buffertsparande så kan du under de nästkommande 16 månaderna bygga upp ett genom att pausa din amortering och istället placera dessa pengarna på ett sparkonto med ränta. Helt riskfritt dessutom. Det kan även vara så att du redan har ett mindre buffertsparande och då är det istället rätt läge nu att bygga på det lite extra.

För er som någon gång framöver istället tänk tanken att belåna bostaden för att göra en renovering eller för att få loss pengar till annat vill jag påminna om att bostadsmarknaden troligtvis kan komma att gå ner framöver. Det betyder att det då kan bli svårare att belåna bostaden och därför är det läge även för er att pausa amorteringen nu. Risken är annars att ni måste ta ett privatlån istället och den räntan kommer vara betydligt mycket högre än den ränta du betalar för bolånet.

Jag har själv pausat min amortering nu i maj och hela vägen fram till augusti nästa år. Detta har inte att göra med att bygga ytterligare buffertsparande utan jag satsar istället på att göra fler investeringar. Förhoppningen är att dessa investeringar ska generera mer avkastning än min räntekostnad till banken under samma period.

Så har du inte världens säkraste jobb och ett stort buffertsparande rekommendera jag att du pausar din amortering nu på en gång. Jag har därför lagt med länkar nedan till de vanligaste bankerna och deras respektive sida för att ansöka om pausad amortering 🙂

länsförsäkringar bank

Sbab

danske bank

Efterfest Mars inställd? ALDRIG!

Ibland gör marknaden att efterfesten för månaden initialt kanske känns lite deppig. Mer eller mindre alla som varit långsiktigt investerade på börsen har sett stora nedgångar och själv är jag ned över 30% sedan årsskiftet. Den största delen av den nedgången utspelade sig dessutom bara under en veckas tid. Frågan är väl då varför efterfest bilden är densamma, varför är det inte en gråtande ananas istället? Svar är enkelt, jag är långsiktig och även en nedgång på 50% hade inte fått mig att ens överväga att överge min strategi.

Vad som nu händer på börsen är att det skapas osäkerhet på marknaden. Det bygger på att vi inte vet hur länge samhällssituationen håller i sig varför börsläget troligtvis kommer att vara skakigt ett bra tag framöver. Jag tror därför inte heller att det kommer bli någon snabb rekyl uppåt utan alla ringar på vattnet måste först få ge sin effekt innan detta kan mynna ut i en ny sorts normalbalans.

För min del fortsätter alltså investeringarna ändå som vanligt och jag köper mer varje månad. Jag ser detta som livsinvesteringar och det gör att jag förhoppningsvis kommer ha många år framför mig med god avkastning. Kortsiktigt är jag dock pessimistisk och har därför nollat alla investeringar där bolag flaggat för, redan dragit tillbaka eller där jag tror att de kommer dra tillbaka utdelningen för året. Det gör att min passiva avkastning backar rejält denna månad men det speglar även utvecklingen av kapitalet.

Det blir alltså ett tydligt hack i kurvan nu men på långsikt kommer det också med största sannolikhet att vara just ett hack i kurvan. Jag tar därför chansen och ser detta som att jag nu varje månad kan köpa på mig mycket mer aktier i antal än jag tidigare kunnat göra. På kort sikt kan jag nämligen inte säga att det är att handla med rabatt just nu, framtiden är för oviss för det. Det jag däremot vet är att antalet aktier i min portfölj just nu ökar i snabbare takt än tidigare eftersom jag nu får fler aktier varje månad för samma sparat belopp. Det är jag också helt övertygad om kommer att bli oslagbart på långsikt.

14 lönesamtal avklarade!

I januari och hittills i februari har jag haft 14 lönesamtal. Jag syftar dock inte på det lönesamtal du brukar ha på jobbet (det har jag kvar). Det jag syftar på är att jag har fått tagit del av 14 årsrapporter av bolag jag har investerat i.

I årsrapporterna framgår såklart hur året har gått för bolaget och vilka framtidsutsikter ledningen ser för bolaget etc. Dessa är viktiga för att jag ska kunna utvärdera om jag vill fortsätta vara investerare i bolag men i dessa framgår också det jag kallar för lönesamtal.

Om vi tar Castellum som exempel gav de förra året en utdelning på 6,1 kr / aktie fördelar på två utdelningstillfällen, ett på våren och ett på hösten. Det är den här utdelningen som är min passiva avkastning / passiva inkomst. Frågan inför årsrapporten är alltså hur mycket Castellum vill ge mig i passiv inkomst i år? Om Castellum väljer att sänka utdelningen ja då får jag en lägre passiv inkomst men om de istället väljer att höja utdelningen får jag en högre passiv inkomst utan att jag egentligen själv har gjort något.

I Castellums fall valde de att höja utdelningen i år vilket gör att jag kan njuta av 6,5 kr / aktie istället för 6,1 kr / aktie som förra året. Totalt har 14 av de bolag jag investerat i rapporterat och av dessa är det 8 st som höjt årets utdelning, 5 som lämnat den oförändrad och 1 som sänkt sin utdelning.

Ganska bra utdelning på lönesamtalen hittills alltså 😉

Jag har nu 8 lönesamtal (årsrapporter) kvar att se framemot eller ja 9 st lönesamtal om jag även räknar in riktiga lönesamtal på jobbet!

2020, årtiondet då det händer.

Efter lite julledighet där även bloggen fått lite julledigt är det nya året här. 2020 är dock inte bara ett nytt år utan även ett nytt årtionde, ett årtionde där mitt slutgiltiga mål skall uppfyllas och min passiva avkastning skall täcka mina baskostnader.

2020 är fokus fortsatt att ha ett högt sparandet i ett ”tidigt skede av livet” för att öka snöbollseffekten.

Målet för 2020 blir därför enkelt. Passiv avkastning skall ökas och jag ska över gränsen för 50 kr / dag.

Som du ser i diagrammet har jag sedan januari 2016 varje månad gjort det jag kallar för efterfest och nu 4 år senare börjar grafen utkristallisera sig och takten öka. Ska nu bli riktigt kul att se hur 2020 utvecklas!

God fortsättning och dela gärna ditt / dina ekonomiska mål för 2020 i kommentarsfältet! 🙂

Räntan höjs imorgon.

Det råder delade meningar kring vad riksbanken förväntas göra imorgon gällande reporänta. Många tror att de kommer att höja och andra menar på att det inte finns belägg för en höjning.

Personligen ställer jag mig till skaran som tror på en höjning. Det är dags för riksbanken att ta upp räntan ifrån minus och jag skulle bli förvånad om det inte händer imorgon.

På frågan om jag vill att dem höjer skulle jag säga att jag tror det vore bra för Riksbankens trovärdighet att höja den men för egen del spelar det mindre roll. Visst min bank skulle kunna få för sig att öka räntan (de gör en dubbelvinst…) vilket kommer öka min boendekostnad / månad. Nu har jag lyckats få en så pass förmånlig ränta att 1-2 justeringar uppåt endast skulle göra att jag närmar mig snittutlåningen varför en höjningen inte är något jag oroar mig för.

Hur är det då med aktierna?

Aktiemarknaderna har gått som tåget sedan minusräntan först infördes vilket beror på att kapital strömmat in i aktier från andra sparformer. Om räntan nu höjs borde ju logiken vara att pengaflödet till aktier minskar?

Det är helt rätt men då ska vi komma ihåg att Riksbanken om de höjer endast kommer höja räntan till 0%. Det blir alltså fortfarande ingen alternativ sparform att låta pengarna ligga på ett sparkonto istället för att placera dem i aktiemarknaden.

Flertalet banker har även under hösten erbjudit bundna bolån på 10 år till en ränta på 1,29%. Det betyder att de svenska storbankerna tror på en lägre reporänta ifrån Riksbanken än 1,29% de kommande 10 åren. Baserat på detta är jag övertygad om att aktiemarknaden kommer fortsätta utvecklas starkt inom samma tidsperspektiv.

Jag sitter alltså väldigt lugnt i båten och inväntar Riksbankens besked imorgon men frågar du mig är det en höjning som kommer.

Mål 2020

Jag har redan sen länge funderat över mina mål för nästa år. Det är inget jag höftar till på nyårsafton precis innan 12 slaget. Nej de här målen ska ju vara mitt rättesnöre för hela 2020. Då måste de vara genomtänkte och utmanande men samtidigt inte orealistiska.

Olika typer av mål

Vad är det för mål jag sätter då? Jag sätter årliga mål för de tre områden jag utvärderar varje månad: totalt kapital, passiv inkomst och sparande. Det årliga målet bryts sedan ned på månadsbasis så att jag vet vilken utveckling som krävs varje månad (Jag sätter även andra personliga mål men nu fokuserar vi på de privatekonomiska).

Varför årliga mål?

Mitt slutmål på den resa jag påbörjat är passiv avkastning om 224/dag året runt. När det är uppnått börjar en ny resa men det är det målet jag är etthundra procent fokuserad på just nu.

224/dag är ganska avlägset när jag just nu ligger på strax över 35 kr/dag. Det finns alltså en risk att slutmålet skulle kännas för långt bort om det inte fanns delmål påvägen och det är där de årliga målen kommer in i bilden.

Tre sätt att definiera mål:

Grunden i att sätta mål är min budget. Vi låtsas nu att min budget säger att jag ska spara 5 000kr/månad, alltså 60 000 kr på helåret. Enligt mig finns det då tre sätt att sätta målen på:

Lågt: Jag skulle kunna sätta målet lägre än 60 000 kr för då blir det ju lätt att uppfylla det. Problemet då är att jag kanske slappnar av och risken finns att jag helt missar även det lägre målet.

Faktiskt: Här refererar jag till det faktiska värdet, om budgeten säger 60 000 kr så sätter jag isåfall även målet till 60 000 kr. Det målet är det jag skulle rekommendera till majoriteten av er som läser detta.

Utmanande: Ett utmanande mål vore att säga om jag enligt budgeten ska spara 60 000 kr så är målet att jag skall uppnå 80 000 kr. Då måste jag helt plötsligt bli kreativ under året eftersom jag annars inte har en chans att nå dit.

Jag använder mig av en blandning av alla dessa tre när jag sätter mina mål.

Totalt kapital, passiv inkomst och sparande:

Sparande: Här använder jag mig av det faktiska värdet som grund. Sen har jag ju tackat ja till ett extrajobb nästa år som då ligger utöver detta men tanken är att spara allt detta och då blir det en bonus. Det är alltså ett faktiskt mål men även ett lite försiktigt mål. Jag vill alltså premiera mig själv genom att vissa månader kunna spara mycket mer än budgeterat och överträffa målet.

Totalt kapital: Sätter jag utifrån att det ska vara utmanande på det sätt att om börsen inte avkastar sina 8% som jag vill uppnå ja då kommer sparandet inte att räcka till för att ta mig upp till målet. Helt plötsligt måste jag då vara mer kreativ för att uppnå målet.

Passiv inkomst: Sätter jag utifrån faktiskt. Jag använder mig då av målet för sparande och räknar ut hur mycket extra avkastning det skulle generera om hela det beloppet investerats enligt fördelning i portföljen idag. Det värdet som det skulle tillföra adderas till utgående värde på passiv avkastning i december vilket alltså blir målet 2020. Jag har nu 35kr/dag, låt säga att budgeterat sparande beräknas tillföra ytterligare 10kr/dag. Då är målet för 2020 isåfall 45 kr/dag.

Har du satt dina mål?

Jag har inte satt mina slutgiltiga mål ännu men jag har en väldigt genomtänkt idé redan kring dem. Så fort bestämt mig fullt ut kommer jag skriva ett nytt inlägg men tills dess fortsätter jag att utvärdera och fundera för att se till att de hamnar på en bra nivå.

En snöboll tar 10 år, nästa tar 5.

Snöbollseffekten vet nog alla vad det är för något, ju högre upp i backen du börjar desto större blir snöbollen. När det gäller investeringar heter snöbollseffekten Time in Market. Inte att du ska pricka rätt i marknaden med toppar och dalar utan det handlar om hur länge du är investerad i marknaden.

Tänk dig att du sparar 100 kr på ett år och fortsätter göra det varje år. På dina sparade pengar kommer du att få avkastning varje år.

År	Totalt Kapital	Sparande	Avkastning
1	0	100	0
2	100	100	8
3	208	100	17
4	325	100	26
5	451	100	36
6	587	100	47
7	734	100	59
8	892	100	71
9	1064	100	85
10	1249	100	100

I tabellen ovanför ser du hur du sparat 100 kr / år och nu år 10 får precis lika mycket som du själv sparat i avkastning. Det här gäller oavsett vilket belopp du kan spara. Om du kan leva på 50% av lönen och spara resterande 50% betyder det alltså att du kan gå i pension om 10 år eftersom du då kommer få precis lika mycket i avkastning.

Spara i 10 år och din avkastning växer ikapp.

Men snöbollseffekten har bara precis kommit igång och det är nu det riktigt häftiga händer. Fortsätter du spara dina 100 kr/år så kommer ditt sparande nu samtidigt att spara mer än 100 kr/år åt dig. Det gör att nästa dubblering/snöboll kommer efter bara 5 år. Avkastningen/år är nu alltså dubbelt så stor som ditt sparande men lita inte på mig, se själv i tabellen:

År	Totalt Kapital	Sparande	Avkastning
11	1449	100	116
12	1665	100	133
13	1898	100	152
14	2150	100	172
15	2421	100	194 ≈ 200

Hade du då sparat 5000 kr/månad istället för 100kr/år skulle ditt sparande om 10 år alltså att ge dig 5000 kr/mån. Fortsätter du spara 5 år till blir avkastningen istället 10 000 kr/mån. Helt galet.

Det här är snöbollseffekten, Time in Market, för sparande och investeringar. För mig som har ambitionen att spara 50% av lönen skulle det innebära att jag kan få ut 100% av min lön i avkastning om 15 år. Inte säkert att jag når dit, livet kan hända däremellan, men jag har rullat min snöboll på en alptopp och kastat den. Nu får jag se var den landar men fundera en gång på hur stor din snöboll kan bli och varifrån du vill släppa den ifrån.

– VarjeTia –

Ps. I exemplet har jag räknat på en genomsnittlig årlig avkastning om 8%.

Uppfyll drömmen, gör en budget. #BudgetNovember

När du hör ordet budget finns det en risk att du som flertalet andra tänker att det låter antingen lite läskigt eller bara tråkigt. Själv hatade jag budget innan jag sen började älska det. Älska är ett start ord men jag älskar verkligen min budget av två anledningar: för det första är den min, bara min och ingen annan som kan påverka den och för det andra hjälper den mig att nå mitt mål ”att arbeta för att leva”.

Tanken med det här inlägget är således att visa dig hur jag har skapat min egen budget och visa hur du kan göra för att skapa din första budget alternativt om du redan har en budget att ge dig tips på hur du kan förbättra den.

Så gör du en budget:

Min första budget gjorde jag när jag flyttade hemifrån och då använde jag mig av Hallå Konsument från konsumentverket. De har ett budgetverktyg där du får börja med att fylla i namn och sedan är budgeten uppdelad på fyra olika kategorier:

Du fyller i uppgifterna inom varje huvudkategori och budgetkalkylen hjälper dig hela vägen tills du skapat din egen budget.

Om du aldrig har gjort en budget förut skulle jag rekommendera den här tjänsten som ett bra sätt för att få vägledning i vilka poster som faktiskt finns med i din ekonomi. Börjar du med ett blankt papper kommer det kännas svårt och du kommer troligtvis missa flera kostnader. Därför är det här också ett utmärkt verktyg för dig som redan har en budget eftersom du kan använda budgetkalkylen för att utvärdera om du missat något.

Precis som att du inte kan springa innan du lärt dig att gå tar det lite tid att göra en budget första gången. Det står att det tar ca 15 min på Hallå Konsument och tänk på att om du lägger 15 minuter idag kan det uppfylla dina drömmar, göra dig till miljonär eller helt ekonomiskt oberoende om du så vill!

Budgetera med VarjeTia:

När du nu en budget börjar det roliga och jag skulle säga att det finns två saker du nu kommer göra löpande:

Stämma av att budgeten är rätt och det handlar faktiskt inte om att du till varje pris ska följa budgeten slaviskt. Att göra en budget anser jag handlar lika mycket om att utmana sig själv. Ibland blev utmaningen lite för tuff och ibland lyckades du pricka helt rätt.

Sänka fasta kostnader vilket är något jag gör minst en gång / halvår. Varje sex månader går jag igenom hela budgeten och försöker hitta sätt för att sänka dessa. Allt det som då frigörs kan jag antingen lägga på rörliga kostnader och aktiviteter eller för att öka mitt sparandet.

Om du vill få mer hjälp med din budget eller tips på hur du kan förbättra den kan du maila in din budget till mig så kommer jag hjälp dig helt gratis med att titta på den och ge förslag! (budget@varjetia.se)

Min budget:

Det är väldigt stor skillnad på min första budget och den budget jag har idag men vissa saker är faktiskt fortfarande identiska. Största skillnaden är att budgeten nu är uppdelad i sex huvudkategorier. Det gör det lättare att se var jag kan göra eventuella förändringar samtidigt som kategori leva kommit till. Man skulle kunna säga att jag budgeterar för att skämma bort mig själv. Här nedan visar jag alla de poster som ingår i min budget:

November är bästa tiden för att göra budget:

Det är nu november och därför den bästa tiden på året för budget men varför är det ett perfekt läge nu?

Jo, budgeten kommer aldrig vara perfekt första gången.

Det gör att du inför november lönen kan göra en första budget. De större fel som du då upptäcker kan du justera och testa i budgeten till december vilket gör att du kan börja det nya året med rätt förutsättningar för att nå dina!

Låna för att köpa aktier.

Jag köper aldrig på kredit mot att betala ränta. Det är att göra varje inköp dyrare än vad det faktiskt behöver vara vilket har blivit en princip sak för mig. Men vad skulle jag säga om att låna pengar för att köpa aktier?

För många låter det nog helt vansinnigt men för mig låter det faktiskt som en potentiellt sett bra investering och jag ska nu förklara varför.

Ett av de vanligaste privatlånen utöver bolån skulle jag säga är billån. I det fallet betyder det att du köpt en bil för pengar du inte har idag och banken lånar ut pengarna till dig för att de tjänar ränta och för att de tror att du kommer kunna betala tillbaka lånet.

Problemet är att du gör en garanterad förlust. Samma sekund du skriver under köpekontraktet har bilen haft ytterligare en ägare och den kommer redan att ha tappat i värde. Du har alltså inte ens startat bilen och den är redan värd mindre än för en sekund sen.

Om vi då leker med tanken att jag istället tar ut en aktiekredit hos banken, i mitt fall Avanza, så kommer de att låna ut pengar till mig mot att jag belånar de aktier jag redan har hos dem. Såhär långt finns alltså ingen skillnad, båda bankerna lånar ut pengar, förväntar sig ränta och hoppas att jag ska kunna betala tillbaka lånet.

Nu kommer vi till skillnaden, bilen är en garanterad förlust men aktierna kan både gå ner i värde eller öka i värde. Det är alltså vare sig en garanterad vinst eller garanterad förlust.

I det fall att den ökar i värde med mer än räntan för aktie krediten är det alltså en kanon affär!

Varför tar jag ut en aktiekredit just nu?

Anledningen är att jag tror mig ha hittat en aktie som ger mer i avkastning än vad jag betalar i ränta och skatt. Jag pratar, för er som följt bloggen, återigen om Saltängen som på dagens nivå 139,5 kr / aktie förväntas generera 7% i direktavkastning. Med nedan räkneexempel visar jag hur jag då bör gå med vinst på att ta ut aktiekrediten:

Aktiekredit (lånebelopp)	41 850 kr
Schablonintäkt ISK (2019 = 1,51%)	632 kr
Skatt på schablonintäkt	– 190 kr
Räntekostnad till Avanza (1,96%)	– 820 kr
Antal aktier (inköpskurs 139,5 kr)	300 st
Intäkt från utdelning (2,45 kr / kvartal)	+ 2 940 kr
Summa / vinst	1 930 kr

Min förhoppning är alltså att göra minst 1 930 kr / år i passiv avkastning efter skatt på att ta ut en aktiekredit om 41 850 kr.

Hur kommer det sig då att jag inte gjorde det här tidigare? Jo det finns en anledning till och det är att företaget just nu undersöker möjligheten att sälja sin verksamhet. Det skulle innebära att aktieägarna får en engångsutbetalning som då bör vara bra mycket högre än dagens aktiekurs och därigenom generera en väldigt hög direktavkastning på kort sikt. Att jag gör detta just nu är alltså en kombination av att jag dels tror på pluskalkylen ovan och dels att jag vill alltså exponera mig mer mot det här bolaget inför en potentiell kommande försäljning.

Det här kan vara ditt livs bästa affär.

Avslutningsvis vill jag bara säga att jag inte rekommenderar alla att ta ut ett lån för att göra investeringar i aktier för du är inte garanterad pengarna tillbaka. Om du däremot vill lägga lite tid och sätta dig in i aktiemarknaden skulle detta kunna vara ditt livs bästa affär.

Helt gratis om 7 år.

Tänk dig att du har en billig lite äldre bil och 300 000 kr på bankkontot. Du har dessutom hittat din dröm bil på blocket och den kostar precis 300 000 kr.

Din första tanke nu är kanske att du har rätt att unna dig den här bilen. Du har sparat länge och nu har du chansen att skrota skräphögen hemma och åka lyxbil istället.

Det finns två andra alternativ som gör att du får samma lyxbil helt gratis, du får alltså både den nya bilen och får behålla alla pengarna. Det första alternativet slutar tyvärr ofta med inga pengar kvar på banken, ingen bil och fängelse för försök till stöld. Jag förespråkar därför sätt nummer två som jag använder mig av nästan dagligen och är även känt som ränta-på-ränta.

Ränta-på-ränta gör det nämligen möjligt för dig att dubblera ditt kapital på kortare tid än en rak avkastning. I exemplet ovan säger vi nu att du investera 300 000 kr i något som ger dig 10% avkastning / år.

Första året kommer du alltså att få 10% på 300 000 kr = 30 000 kr. I den takten skulle det ta 10 år att dubblera dina pengar men det fiffiga ligger i vad som händer år 2. För år 2 får du nu ränta på 330 000 kr istället för 300 000 kr. Din avkastning / år kommer alltså sakta att växa sig större och större för att efter 7 år med 10% avkastning ha dubblerat ditt kapital.

Räkneexempel:

Belopp från början	300 000 kr
År 1	330 000 kr
År 2	363 000 kr
År 3	399 300 kr
År 4	439 230 kr
År 5	483 153 kr
År 6	531 468 kr
År 7	584 615 kr
År 7 och 4 mån.	604 102 kr

7 år är alltså inte riktigt hela sanningen i ovan exempel men efter 7 år och 4 månader kan du alltså köpa samma bil för 300 000 kr och ändå ha 304 102 kr kvar på banken. Bilen blir alltså helt gratis om du kan tänka dig att vänta 7 år på att få den och bilen är bara en symbol, det här kan appliceras på alla saker du köper.

Allt du köper kan bli gratis!

För mig är det här en av mina största lärdomar. När jag insåg det här började jag nämligen att reflektera över mina inköp och fördelen med detta är att jag ofta inte väntar 7 år. För redan efter ett halvår inser jag att saken ifråga hade varit ett onödigt köp, jag behöver den inte och då har jag sparat hela beloppet. Det händer också ofta att jag efter 1 år inser att jag kan inte vänta ytterligare 6 år. I det fallet vet jag nu att det är något jag verkligen vill ha och samtidigt har jag hunnit få ränta under 1 helt år som jag får behålla. Genom att fördröja köpet med 1 år får jag 10% avkastning vilket är nästan samma sak som att det är 10% rabatt i butiken och bara att slå till.

Jag skulle nu vilja skicka med dig en fråga: Hur tänker du kring dina inköp? För om du som jag ibland ångrar ett köp tycker jag att du ska fundera på ovan och se om min metod kanske kan hjälpa dig precis som den hjälpt mig.

Hjälpa dig till att göra mer genomtänkta köp, köp som antingen inte blir av för att du inser att det är onödigt, köp som blir billigare för att du hinner få avkastning eller köp som rent av kan bli helt gratis om du kan vänta i 7 år och 4 månader 🙂