2020, årtiondet då det händer.

Efter lite julledighet där även bloggen fått lite julledigt är det nya året här. 2020 är dock inte bara ett nytt år utan även ett nytt årtionde, ett årtionde där mitt slutgiltiga mål skall uppfyllas och min passiva avkastning skall täcka mina baskostnader.

Jag kommer göra vissa lite större förändringar där den första är att byta tid mot investeringsmedel. Tanken är att under 2020 arbeta mer än jag gjort under hösten för att öka mitt sparande. Tidigare studerade jag och arbetade 75% varvid jag är van vid ett högre tempo och det vill jag nyttja ett år till. Därför kommer jag att under 2020 lägga fokus på att öka sparandet i ett ”tidigt skede av livet” för att öka snöbollseffekten.

Målet för 2020 blir därför enkelt. Passiv avkastning skall ökas och jag ska över gränsen för 50 kr / dag.

Som du ser i diagrammet har jag sedan januari 2016 varje månad gjort det jag kallar för efterfest och nu 4 år senare börjar grafen utkristallisera sig och takten öka. Ska nu bli riktigt kul att se hur 2020 utvecklas!

God fortsättning och dela gärna ditt / dina ekonomiska mål för 2020 i kommentarsfältet! 🙂

PS. I och med ökat förvärvsarbete kommer jag inte längre att ha som mål att skriva inlägg 2 gånger / vecka. Det kommer istället komma inlägg under veckorna när jag känner för det, när tid finns samt efterfest som kommer fortsätta som vanligt vid varje månadsskifte.

Räntan höjs imorgon.

Det råder delade meningar kring vad riksbanken förväntas göra imorgon gällande reporänta. Många tror att de kommer att höja och andra menar på att det inte finns belägg för en höjning.

Personligen ställer jag mig till skaran som tror på en höjning. Det är dags för riksbanken att ta upp räntan ifrån minus och jag skulle bli förvånad om det inte händer imorgon.

På frågan om jag vill att dem höjer skulle jag säga att jag tror det vore bra för Riksbankens trovärdighet att höja den men för egen del spelar det mindre roll. Visst min bank skulle kunna få för sig att öka räntan (de gör en dubbelvinst…) vilket kommer öka min boendekostnad / månad. Nu har jag lyckats få en så pass förmånlig ränta att 1-2 justeringar uppåt endast skulle göra att jag närmar mig snittutlåningen varför en höjningen inte är något jag oroar mig för.

Hur är det då med aktierna?

Aktiemarknaderna har gått som tåget sedan minusräntan först infördes vilket beror på att kapital strömmat in i aktier från andra sparformer. Om räntan nu höjs borde ju logiken vara att pengaflödet till aktier minskar?

Det är helt rätt men då ska vi komma ihåg att Riksbanken om de höjer endast kommer höja räntan till 0%. Det blir alltså fortfarande ingen alternativ sparform att låta pengarna ligga på ett sparkonto istället för att placera dem i aktiemarknaden.

Flertalet banker har även under hösten erbjudit bundna bolån på 10 år till en ränta på 1,29%. Det betyder att de svenska storbankerna tror på en lägre reporänta ifrån Riksbanken än 1,29% de kommande 10 åren. Baserat på detta är jag övertygad om att aktiemarknaden kommer fortsätta utvecklas starkt inom samma tidsperspektiv.

Jag sitter alltså väldigt lugnt i båten och inväntar Riksbankens besked imorgon men frågar du mig är det en höjning som kommer.

Mål 2020

Jag har redan sen länge funderat över mina mål för nästa år. Det är inget jag höftar till på nyårsafton precis innan 12 slaget. Nej de här målen ska ju vara mitt rättesnöre för hela 2020. Då måste de vara genomtänkte och utmanande men samtidigt inte orealistiska.

Olika typer av mål

Vad är det för mål jag sätter då? Jag sätter årliga mål för de tre områden jag utvärderar varje månad: totalt kapital, passiv inkomst och sparande. Det årliga målet bryts sedan ned på månadsbasis så att jag vet vilken utveckling som krävs varje månad (Jag sätter även andra personliga mål men nu fokuserar vi på de privatekonomiska).

Varför årliga mål?

Mitt slutmål på den resa jag påbörjat är passiv avkastning om 224/dag året runt. När det är uppnått börjar en ny resa men det är det målet jag är etthundra procent fokuserad på just nu.

224/dag är ganska avlägset när jag just nu ligger på strax över 35 kr/dag. Det finns alltså en risk att slutmålet skulle kännas för långt bort om det inte fanns delmål påvägen och det är där de årliga målen kommer in i bilden.

Tre sätt att definiera mål:

Grunden i att sätta mål är min budget. Vi låtsas nu att min budget säger att jag ska spara 5 000kr/månad, alltså 60 000 kr på helåret. Enligt mig finns det då tre sätt att sätta målen på:

Lågt: Jag skulle kunna sätta målet lägre än 60 000 kr för då blir det ju lätt att uppfylla det. Problemet då är att jag kanske slappnar av och risken finns att jag helt missar även det lägre målet.

Faktiskt: Här refererar jag till det faktiska värdet, om budgeten säger 60 000 kr så sätter jag isåfall även målet till 60 000 kr. Det målet är det jag skulle rekommendera till majoriteten av er som läser detta.

Utmanande: Ett utmanande mål vore att säga om jag enligt budgeten ska spara 60 000 kr så är målet att jag skall uppnå 80 000 kr. Då måste jag helt plötsligt bli kreativ under året eftersom jag annars inte har en chans att nå dit.

Jag använder mig av en blandning av alla dessa tre när jag sätter mina mål.

Totalt kapital, passiv inkomst och sparande:

Sparande: Här använder jag mig av det faktiska värdet som grund. Sen har jag ju tackat ja till ett extrajobb nästa år som då ligger utöver detta men tanken är att spara allt detta och då blir det en bonus. Det är alltså ett faktiskt mål men även ett lite försiktigt mål. Jag vill alltså premiera mig själv genom att vissa månader kunna spara mycket mer än budgeterat och överträffa målet.

Totalt kapital: Sätter jag utifrån att det ska vara utmanande på det sätt att om börsen inte avkastar sina 8% som jag vill uppnå ja då kommer sparandet inte att räcka till för att ta mig upp till målet. Helt plötsligt måste jag då vara mer kreativ för att uppnå målet.

Passiv inkomst: Sätter jag utifrån faktiskt. Jag använder mig då av målet för sparande och räknar ut hur mycket extra avkastning det skulle generera om hela det beloppet investerats enligt fördelning i portföljen idag. Det värdet som det skulle tillföra adderas till utgående värde på passiv avkastning i december vilket alltså blir målet 2020. Jag har nu 35kr/dag, låt säga att budgeterat sparande beräknas tillföra ytterligare 10kr/dag. Då är målet för 2020 isåfall 45 kr/dag.

Har du satt dina mål?

Jag har inte satt mina slutgiltiga mål ännu men jag har en väldigt genomtänkt idé redan kring dem. Så fort bestämt mig fullt ut kommer jag skriva ett nytt inlägg men tills dess fortsätter jag att utvärdera och fundera för att se till att de hamnar på en bra nivå.

En snöboll tar 10 år, nästa tar 5.

Snöbollseffekten vet nog alla vad det är för något, ju högre upp i backen du börjar desto större blir snöbollen. När det gäller investeringar heter snöbollseffekten Time in Market. Inte att du ska pricka rätt i marknaden med toppar och dalar utan det handlar om hur länge du är investerad i marknaden.

Tänk dig att du sparar 100 kr på ett år och fortsätter göra det varje år. På dina sparade pengar kommer du att få avkastning varje år.

ÅrTotalt KapitalSparandeAvkastning
101000
2 100 1008
3 208 10017
4 325 10026
5 451 100 36
6 587 100 47
7 734 100 59
8 892 100 71
9 1064 100 85
10 1249 100 100

I tabellen ovanför ser du hur du sparat 100 kr / år och nu år 10 får precis lika mycket som du själv sparat i avkastning. Det här gäller oavsett vilket belopp du kan spara. Om du kan leva på 50% av lönen och spara resterande 50% betyder det alltså att du kan gå i pension om 10 år eftersom du då kommer få precis lika mycket i avkastning.

Spara i 10 år och din avkastning växer ikapp.

Men snöbollseffekten har bara precis kommit igång och det är nu det riktigt häftiga händer. Fortsätter du spara dina 100 kr/år så kommer ditt sparande nu samtidigt att spara mer än 100 kr/år åt dig. Det gör att nästa dubblering/snöboll kommer efter bara 5 år. Avkastningen/år är nu alltså dubbelt så stor som ditt sparande men lita inte på mig, se själv i tabellen:

ÅrTotalt KapitalSparandeAvkastning
11 1449 100116
121665100133
131898100152
142150100172
152421100194200

Hade du då sparat 5000 kr/månad istället för 100kr/år skulle ditt sparande om 10 år alltså att ge dig 5000 kr/mån. Fortsätter du spara 5 år till blir avkastningen istället 10 000 kr/mån. Helt galet.

Det här är snöbollseffekten, Time in Market, för sparande och investeringar. För mig som har ambitionen att spara 50% av lönen skulle det innebära att jag kan få ut 100% av min lön i avkastning om 15 år. Inte säkert att jag når dit, livet kan hända däremellan, men jag har rullat min snöboll på en alptopp och kastat den. Nu får jag se var den landar men fundera en gång på hur stor din snöboll kan bli och varifrån du vill släppa den ifrån.

– VarjeTia –

Ps. I exemplet har jag räknat på en genomsnittlig årlig avkastning om 8%.

Efterfest: November

Bloggens första efterfest med jultema 🙂 Första advent till ära har bloggens efterfestmaskot alltså fått på sig en ny hätta. Det är nu dags att gå igenom hur november utvecklats och oj vilken månad det blev!

Totalt kapital:

Ökningen av totalt kapital fortsätter stabilt uppåt även denna månad. Ökningen för november ligger på 3,7% vilket är riktigt bra och för helåret är jag nu uppe på hela 33,5%. Dessa ökningar omfattar både sparandet och värdeutvecklingen.

Att nå nästa kapitalnivå i diagrammet lär bli svårt, jag har dock ett litet ess i rockärmen för att ge sparandet i december en extra knuff men om inte börsen väljer att vara oväntat positiv blir det svårt. Det här målet var satt utifrån att vara väldigt ambitiöst så jag är redan mer än nöjd med den utveckling som varit. Sen är det klart att det vore kul att komma ännu närmare nu under december!

Passiv avkastning:

Nästa kategori och stora frågan hur har den passiva avkastningen utvecklats under månad? Månadens ökning är precis som förra månadens ökning lite boostad. Det är inte mitt sparande eller återinvesterad utdelning som genererar denna enorma ökning utan den aktiekredit jag skrev om tidigare den här månaden. Klicka här för att läsa inlägget om Aktie kredit.

Målet för 2019 var att passera 30 kronors gränsen och det kan man ju lugnt säga när jag nu passerat 35 kr / dag.

Nästa månad kommer inte vara ett lika stort steg framåt eftersom aktiekrediten var en engångsföreteelse. Gissningsvis lär ökningen under december landa på runt 1,5 kr.

Sparande:

Nästan så nära 100% man kan komma skulle jag vilja säga. Utfallet betyder dock egentligen bara att den budget jag gjort faktiskt är rimlig. Hade den inte varit rimlig hade jag inte varit i närheten av att få den att gå ihop men så är alltså inte fallet. Jag har kunnat leva hela månaden utan att tvingat mig själv från att avstå massa saker och fortfarande kunnat spara 50% av lönen. En bra budget alltså och ett riktigt bra utfall!

På tal om budget, följde du mitt tidigare inlägg och gjorde en egen budget? #BudgetNovember Att jag nu träffar rätt i min budget bygger framför allt på att jag gjort budget så många gånger nu att jag genom att testa mig fram har hittat rätt nivå. Jag har lärt mig allt om hur jag själv fungerar och det kommer gör det ännu lättare att fortsätta utveckla budgeten även framöver.

Nu blir det julpynt och lussebullar för mig resterade del av dagen 🙂

Önskar er alla en riktigt glad första advent!

Extraknäck och livsglädje

Jag har inför nästa år fått 3 olika erbjudande om extrajobb. Frågan är då varför jag överväger extrajobb när jag redan har en fastanställning?

Jag vill börja med att poängtera att jag inte överväger extrajobb för att tjäna mer pengar. Anledningen är att jag helt enkelt älskar att göra vitt skilda saker. Att till exempel först arbeta med datorn för att sen istället göra något kreativt med händerna. Tanken är alltså att ta smarta extrajobb som ger mig livsglädje och personlig utveckling i första hand.

Att jag säger livsglädje åt att arbeta kan göra en och annan lätt upprörd. Om du känner dig träffad betyder det att du troligtvis inte hittat det arbete du älskar att göra. Jag har hittat arbeten jag kan tänka mig att göra gratis bara för att få göra det. Det är min definition på arbete som livsglädje. För om jag tycker det är så roligt att jag skulle göra det gratis, då är det ju inget arbete och då blir det faktiskt sekundärt att tjäna pengar.

”Man skulle kunna säga att jag får betalt för att utföra min hobby. ”

Jag har fått ett sånt erbjudande till nästa år som jag redan tackat ja till. Det kommer i genomsnitt att generera 2 timmar varannan vecka och alltså en lagom nivå på ett extrajobb. Jag kommer må bättre av att få göra det här och som en extra bonus kommer det att öka min lön med i genomsnitt 2,6% / månad.

Jag har inte riktigt bestämt mig gällande de andra två erbjudandena ännu. Båda känns intressanta men jag är osäker på hur roliga de kommer vara. Jag vill inte riskera att de börjar kännas som ett arbete utan jag vill vara säker på att de förblir lustfyllda. En av dessa två innebär mer personlig utveckling än det andra och även mer än det jag redan tackat ja till. Det uppdraget känns därför mer lockande men känns det inte 100% rätt kommer jag tacka nej. Målet är ju inte att öka inkomsten / månad till varje pris utan att försöka förena nytta med nöje.

Jag är extremt lyckligt lottad som har förmånen att kunna se på arbete på det här sättet. Andra kanske är i en ekonomisk situation som kräver ett extrajobb men tänk då på att om du bara jobbar kommer det inte att vara en långsiktigt hållbar lösning.

Uppfyll drömmen, gör en budget. #BudgetNovember

När du hör ordet budget finns det en risk att du som flertalet andra tänker att det låter antingen lite läskigt eller bara tråkigt. Själv hatade jag budget innan jag sen började älska det. Älska är ett start ord men jag älskar verkligen min budget av två anledningar: för det första är den min, bara min och ingen annan som kan påverka den och för det andra hjälper den mig att nå mitt mål ”att arbeta för att leva”.

Tanken med det här inlägget är således att visa dig hur jag har skapat min egen budget och visa hur du kan göra för att skapa din första budget alternativt om du redan har en budget att ge dig tips på hur du kan förbättra den.

Så gör du en budget:

Min första budget gjorde jag när jag flyttade hemifrån och då använde jag mig av Hallå Konsument från konsumentverket. De har ett budgetverktyg där du får börja med att fylla i namn och sedan är budgeten uppdelad på fyra olika kategorier:

Du fyller i uppgifterna inom varje huvudkategori och budgetkalkylen hjälper dig hela vägen tills du skapat din egen budget.

Om du aldrig har gjort en budget förut skulle jag rekommendera den här tjänsten som ett bra sätt för att få vägledning i vilka poster som faktiskt finns med i din ekonomi. Börjar du med ett blankt papper kommer det kännas svårt och du kommer troligtvis missa flera kostnader. Därför är det här också ett utmärkt verktyg för dig som redan har en budget eftersom du kan använda budgetkalkylen för att utvärdera om du missat något.

Precis som att du inte kan springa innan du lärt dig att gå tar det lite tid att göra en budget första gången. Det står att det tar ca 15 min på Hallå Konsument och tänk på att om du lägger 15 minuter idag kan det uppfylla dina drömmar, göra dig till miljonär eller helt ekonomiskt oberoende om du så vill!

Budgetera med VarjeTia:

När du nu en budget börjar det roliga och jag skulle säga att det finns två saker du nu kommer göra löpande:

Stämma av att budgeten är rätt och det handlar faktiskt inte om att du till varje pris ska följa budgeten slaviskt. Att göra en budget anser jag handlar lika mycket om att utmana sig själv. Ibland blev utmaningen lite för tuff och ibland lyckades du pricka helt rätt.

Sänka fasta kostnader vilket är något jag gör minst en gång / halvår. Varje sex månader går jag igenom hela budgeten och försöker hitta sätt för att sänka dessa. Allt det som då frigörs kan jag antingen lägga på rörliga kostnader och aktiviteter eller för att öka mitt sparandet.

Om du vill få mer hjälp med din budget eller tips på hur du kan förbättra den kan du maila in din budget till mig så kommer jag hjälp dig helt gratis med att titta på den och ge förslag! (budget@varjetia.se)

Min budget:

Det är väldigt stor skillnad på min första budget och den budget jag har idag men vissa saker är faktiskt fortfarande identiska. Största skillnaden är att budgeten nu är uppdelad i sex huvudkategorier. Det gör det lättare att se var jag kan göra eventuella förändringar samtidigt som kategori leva kommit till. Man skulle kunna säga att jag budgeterar för att skämma bort mig själv. Här nedan visar jag alla de poster som ingår i min budget:

November är bästa tiden för att göra budget:

Det är nu november och därför den bästa tiden på året för budget men varför är det ett perfekt läge nu?

Jo, budgeten kommer aldrig vara perfekt första gången.

Det gör att du inför november lönen kan göra en första budget. De större fel som du då upptäcker kan du justera och testa i budgeten till december vilket gör att du kan börja det nya året med rätt förutsättningar för att nå dina!

Låna för att köpa aktier.

Jag köper aldrig på kredit mot att betala ränta. Det är att göra varje inköp dyrare än vad det faktiskt behöver vara vilket har blivit en princip sak för mig. Men vad skulle jag säga om att låna pengar för att köpa aktier?

För många låter det nog helt vansinnigt men för mig låter det faktiskt som en potentiellt sett bra investering och jag ska nu förklara varför.

Ett av de vanligaste privatlånen utöver bolån skulle jag säga är billån. I det fallet betyder det att du köpt en bil för pengar du inte har idag och banken lånar ut pengarna till dig för att de tjänar ränta och för att de tror att du kommer kunna betala tillbaka lånet.

Problemet är att du gör en garanterad förlust. Samma sekund du skriver under köpekontraktet har bilen haft ytterligare en ägare och den kommer redan att ha tappat i värde. Du har alltså inte ens startat bilen och den är redan värd mindre än för en sekund sen.

Om vi då leker med tanken att jag istället tar ut en aktiekredit hos banken, i mitt fall Avanza, så kommer de att låna ut pengar till mig mot att jag belånar de aktier jag redan har hos dem. Såhär långt finns alltså ingen skillnad, båda bankerna lånar ut pengar, förväntar sig ränta och hoppas att jag ska kunna betala tillbaka lånet.

Nu kommer vi till skillnaden, bilen är en garanterad förlust men aktierna kan både gå ner i värde eller öka i värde. Det är alltså vare sig en garanterad vinst eller garanterad förlust.

I det fall att den ökar i värde med mer än räntan för aktie krediten är det alltså en kanon affär!

Varför tar jag ut en aktiekredit just nu?

Anledningen är att jag tror mig ha hittat en aktie som ger mer i avkastning än vad jag betalar i ränta och skatt. Jag pratar, för er som följt bloggen, återigen om Saltängen som på dagens nivå 139,5 kr / aktie förväntas generera 7% i direktavkastning. Med nedan räkneexempel visar jag hur jag då bör gå med vinst på att ta ut aktiekrediten:

Aktiekredit (lånebelopp) 41 850 kr
Schablonintäkt ISK (2019 = 1,51%) 632 kr
Skatt på schablonintäkt – 190 kr
Räntekostnad till Avanza (1,96%) – 820 kr
Antal aktier (inköpskurs 139,5 kr) 300 st
Intäkt från utdelning (2,45 kr / kvartal) + 2 940 kr
Summa / vinst 1 930 kr

Min förhoppning är alltså att göra minst 1 930 kr / år i passiv avkastning efter skatt på att ta ut en aktiekredit om 41 850 kr.

Hur kommer det sig då att jag inte gjorde det här tidigare? Jo det finns en anledning till och det är att företaget just nu undersöker möjligheten att sälja sin verksamhet. Det skulle innebära att aktieägarna får en engångsutbetalning som då bör vara bra mycket högre än dagens aktiekurs och därigenom generera en väldigt hög direktavkastning på kort sikt. Att jag gör detta just nu är alltså en kombination av att jag dels tror på pluskalkylen ovan och dels att jag vill alltså exponera mig mer mot det här bolaget inför en potentiell kommande försäljning.

Det här kan vara ditt livs bästa affär.

Avslutningsvis vill jag bara säga att jag inte rekommenderar alla att ta ut ett lån för att göra investeringar i aktier för du är inte garanterad pengarna tillbaka. Om du däremot vill lägga lite tid och sätta dig in i aktiemarknaden skulle detta kunna vara ditt livs bästa affär.

Efterfest: Oktober

Idag är det första november och det betyder att ännu en månad har gått här på bloggen och det är återigen dags för efterfest. Jag tittar som vanligt på hur totala kapitalet har förändrats men framför allt hur passiv avkastning / dag och sparandet har utvecklats under månaden.

Totalt kapital:

Nedan är uppdaterade läget från igår kväll när börserna precis har stängt och det slutgiltiga värdet för oktober kunnat noteras. Under oktober är kapitalet upp med 2,5% och årets totala utveckling fortsätter upp på ny rekordnivå 28,7%.

Det är nu bara två månader kvar innan den orangea stapeln blir grön och en ny orange stapel för 2020 skapas. Det ser ut att bli svårt att nå målet med att passera nästa nivå i diagrammet men man ska aldrig säga aldrig!

Passiv avkastning:

Den absolut roligaste kategorin där jag på två månader ökat passiv avkastning med hela 6 kr / dag. Det gör att jag snabbare än någonsin tidigare nu närmar mig målet om 244 kr / dag.

Målet att gå över 30 kr / dag under 2019 har alltså redan denna månad uppfyllts och som det ser ut just nu lär jag landa runt 34,5 kr / dag när helåret 2019 kan summeras.

Sparande:

Sparandet för månaden ligger på en bra nivå, det är inte 100% men 92% vilket är ett bra utfall.

Jag utvärderar dock alltid vad det är som inte stämmer med budget. Det är alltså inte så att jag bara för att det är över 90% förbi ser detta utan jag har stenkoll på varför och vart de sista 8% har gått till.

Om jag då ser ett systematiskt fel, det vill säga att vissa kostnader varje månad är högre än budget betyder det att budgeten bör göras om. Men med små avvikelser kommer jag att vänta 6 månader innan jag reviderar budgeten. Hade sparandet däremot varit nere på runt 50% av budget hade jag gjort en utvärdering redan nu.

Oktober var för min del kantad med personliga förhinder som gjorde att bloggandet inte fick tillräckligt med tid. Målet är därför att november ska vara mer fokus på konkreta verktyg du kan använda för att öka förståelsen för din egen ekonomi 🙂

Spara ska inte vara lika med att snåla.

Spara ska inte vara samma sak som att snåla och den bästa definition jag hört för detta kommer ifrån en nära vän till mig som sa:

”Att leta efter ett billigare pris är en sak men att avstå från något du verkligen vill göra är ju att snåla med sig själv”.

Det låter så simpelt när man läser det och samtidigt så självklart.

Jag har sagt det förut och säger det igen, för mig handlar det inte om att avstå ifrån livet för att kunna spara en tia mer. För mig handlar det om att göra tydliga och smarta val för att spara onödiga tior.

Tydliga val genom att jag budgeterar min privat ekonomi och därav minimerar spontana köp.

Smarta val genom att inte köpa det första du ser utan istället fundera kring tre frågeställningar:

  • Kan jag hitta det billigare någon annanstans?
  • Kan jag välja något likvärdigt som kostar mindre?
  • Kan jag vänta med köpet eller är det rentav ett onödigt köp?

När dessa tre är utvärderade vet jag att detta är något jag verkligen vill köpa och då köper jag det. Då spelar det heller ingen roll om vi pratar om en glass i solen, en utelunch med kollegorna eller en ny skjorta.